Jordbävning

En bild på ett jordbävningsdrabbat område.

Jordbävningar kan ge förödande konsekvenser.

När jordskorpan eller den övre manteln rör på sig så uppstår det spänning. När den här spänningen frigörs som energi så leder det till jordbävning eller skalv som man också kan kalla det. Beroende på jordbävningens magnitud så kommer detta att kännas av mer eller mindre. Jordskorpan är uppbyggd med så kallade tektoniska plattor och det är särskilt där dessa möts som skalv uppstår. Det är också vanligt med vulkaner i områden som ligger rakt ovanför de tektoniska plattornas skarvar. Även om en jordbävning uppstår på havsbottnen så kan den leda till förödande konsekvenser på land genom att en tsunami, en flodvåg, uppstår. Den här typen av vågor kan bli flera meter höga och rör sig med en enorm hastighet.

Även om man kan tycka att det är själva skalvet som leder till att byggnader skadas och förstörs så är det mycket mer som är problematiskt med en jordbävning. Dels så kan den leda till skador som man kanske inte lägger märke till då de finns under jordytan och senare kan leda till jordskred och andra farliga situationer, och dels så kan skador i infrastrukturen leda till att man får sanitära problem som gör att folk blir allvarligt sjuka.

Jordbävningar i världen

Det finns huvudsakligen två regioner i världen som är särskilt drabbade av seismologisk aktivitet som ger vulkanutbrott och jordbävningar och den ena är eldringen som löper runtom Stilla havet. I den här regionen så uppstår nära 75 % av världens alla jordbävningar. Den andra jordbävningsregionen är den som sträcker sig från Kanarieöarna och vidare över Nordafrika och Medelhavet. Den här regionen sträcker sig hela vägen till Kina via Mellanöstern, Indien och Himalaya. Det finns även andra områden i världen där man då och då upplever skalv. Det som kommer att påverka hur vi uppfattar skalven är hur rörelsen i jordskorpan ser ut. Då förflyttningar sker långsamt så leder det till mindre skalv som vi knappt märker medan mer häftiga förflyttningar kan ge skalv som känns och märks på ett förödande sätt.

Jordbävningar i Sverige

Om man räknar bort Island så ligger Norden långt från områden där tektoniska plattor möts och därför så upplever vi inte stora skalv. Det förekommer dock jordbävningar även i Sverige men de är för det mesta så pass svaga att de enbart märks av seismografer. I Sverige så kan vi drabbas av jordbävningar till följd av landhöjningen och varje år så brukar inträffa ett skalv som ligger på en magnitud över 3.0 samt omkring 10 skalv med en magnitud på 2.0–3.0. Det kraftigaste skalvet som hittills har uppmätts i Norden kallas för Svalbardsskalvet, det inträffade år 2008 och uppmättes till 6.32 på Richterskalan. Samma år så drabbades södra Sverige av ett skalv på 4.3 på Richterskalan. Det här skalvet hade sitt epicentrum nordväst om Blentarp på cirka 12 kilometers djup och det märktes av i hela Skåne.

Richterskalan och fler skalor

Richterskalan är en skala som anger hur mycket energi som frigörs vid ett skalv. Den här skalan är exponentiell och en ökning med 1 steg betyder 32 gånger större energi mängd och 10 gånger större rörelse i marken. Det här är inte den enda skalan som används för att mäta jordbävningar med. En modernare skala är Momentmagnitudskalan som numera används i Sverige. Det här är en skala med mått som är mycket lika Richterskalans mått. En annan smala är Mercalliskalan som inte mäter energi utan istället den intensitet som skalvet har. Här mäter man de skador som skalvet har orsakat för att komma fram till grad. I Japan använder man sig av en liknande skala som kallas för Shindoskalan. Den här skalan mäter styrkan i skalvet vid en specifik plats.